b'beskenmedmammaochpappa.Barnetblevvldigtoroligt och lade sig flera gnger under bordet innan hon krp fram och strckteutsigpgolvet.Underhelaprocessenmedmattan kundebarnetdela att hontyckte om atttrffa sinpappa,var oskerpatttrffamammaochpappatillsammansochinte tyckte om att trffa sin mamma. Tillsammans med socialarbetarens observationer och terkoppling frn barnets farmor tydliggjorde detta barnets sikter och erfarenheter av att trffa sin mamma och pappa.Man fattade sedan beslutet att avbryta all kontakt med mamman. De uppgav att mattan var ovrderlig nr det gllde att hjlpa dem att behlla fokus p detta mycket unga och srbara barns sikter. Genom attanvndamattankundeentreringdeltaiattfattaett livsavgrande beslut t sig sjlv. Leeanne Tumer, socialarbetare, Edinburgh. I Sverige anvnds Talking Mats fr att ta reda p vad barn tycker om skolan "Jag r en logoped som arbetar med en grupp bestende av sexbarnmedsvramotoriskafunktionsnedsttningar (huvudsakligencerebralpares)ochinlrningssvrighetersom grienvanligskola.Debehvertidochmstevara motiveradefrattgraochkommunicerasaker.Deharen relativbrasprkfrstelseochkommunicerarmed blissymbolkartor, kroppssprk och ansiktsuttryck. Vi har frskt att utvrdera skolret en gng om ret.Ibrjan anvndedesinablissymbolkartor.Vivarintenjdaefterson ingen av eleverna sa ngot. SedanbrjadevianvndaTalkingMats.Vianvndevrderingsskalan"mycketbra","bra","sdr","dligt"och "mycketdligt".Vifrskteatttnkapalltsomenelevgr underdagen,tillexempelattgtill"storaklassen", "lillagruppen","fysiogruppen","logopeden",att"st","ta rast",gtill"fritids"osv.Allavraeleverdeltogidetta.De gjordedetutanatttveka.Detverkadesomomdefrstod omedelbart vad de skulle gra. Enelevsomharvldig t beg rnsad mimikvisadeossp Fl'